Vårt tredje möte med deltagarna på Mo Gård blev lika rikt som vid de tidigare tillfällena. Denna gång fylldes rummet av mycket glädje uttryckt både genom skratt och tårar. Att leka med tecken och att berätta med inspiration från former av teckenspråkspoesi, blev vårt fokus för dagen, tillsammans med deltagarnas drömmar och tankar om framtiden dokumenterade framför kameran.

Precis som tidigare fick alla börja med att presentera sig med persontecken. En deltagare var helt ny för detta tillfälle. Alla ombands även att pröva att teckna sitt persontecken jättestort, pyttelitet, med repetitioner, olika hastigheter, eller med två händer. Nya betydelser skapades och upptäcktes i ögonblicket.

Därefter fick alla som ville, pröva att teckna två tillsammans. Några ville förbereda sig lite genom att ta utgångspunkt i en gemensam bild, såsom havet, som de sedan improviserade utifrån. Vi laborerade även med att alla tecknade tillsammans genom att Birgitta ställde sig i mitten med sina armar utsträckta med alla andras armar som förlängningar sammankopplade i en gemensam rörelse.

Leken ”två själar i en kropp”, där en person ställer sig bakom en annan, sträcker fram händer och  tecknar medan den som står framför följer med ansiktets uttryck för att foga samman delarna till en berättelse, skapade många skatt. Det gjorde även ett berättande tillsammans där en person börjar på en berättelse utifrån en handform och en annan fortsätter genom att ta över.

Efter pausen ställde vi i ordning projektor, webbkamera och dator med fördröjningsprogram med intentionen att låta händernas former och rörelser möta tekniken. Den bild som projicerades där deltagarnas händer och handformer förstorades och mångfaldigades mottogs med förundran och nyfikenhet.

Genom att på detta sätt pröva olika ingångar att leka med tecken och berättande, var vår tanke att uppmuntra deltagarna att själva söka nya vägar att utveckla egna former för teckenspråkspoesi och nya konstnärliga uttryck med utgångspunkt i teckenspråk, visuellt berättande och kropp.

Vi återkopplade till förra tillfällets frågor om framtiden – drömmar, tankar och idéer. Flera av deltagarna valde att ställa sig i det starka ljuset medan kameran dokumenterade.

Några av de teman som deltagarna tog upp var, förhoppningar om en trygg framtid med familj, arbete och bostad, att i framtiden arbeta med döva barn antingen i Sverige eller i hemlandet, att hjälpa andra döva flyktingar att komma in i samhället samt att föra kampen för ett jämställt och jämlikt samhälle vidare.

Flera tog också upp betydelsen av att få tillägna sig ett fullvärdigt språk med kunskap om hela den grammatiska uppbyggnaden samt att som döv även få lära sig skriftspråk, vilket flera av deltagarna vittnade om att de inte fått göra i sina hemländer.

Det filmade materialet har nu vuxit och lyfter redan många högst relevanta frågeställningar och perspektiv som vi hoppas på att kunna presentera inom det performativa laboratoriet.

Endast ett besök vid Mo Gård återstår av de ordinarie inbokade besöken. Vi har dock redan försökt hitta en extra dag i juni då vi hoppas på att komma tillbaka och då även visa delar av det filmade materialet.

Categories: Uncategorized