Som nämnt i tidigare inlägg sysslar vi också med teoretiska perspektiv på vår praktik. Så här formulerar projektledaren Ellen Spens den teoribildning som projektet …när vi lyser för varandra… är i dialog med:

Projektets teoretiska ansats är hämtad från den posthumanistiska tankefloran, d.v.s samma tankegods som normkritik och identitetspolitik springer ur såväl som en utveckling av Reggio Emilia-inspirerad pedagogik. En medvetenhet om maktperspektivet finns närvarande även inom detta projekt även om fokus ligger på de posthumanistiska perspektivens avståndstagande från uppdelningen mellan människa och vad som tidigare definierats som “döda ting”, till förmån för ett fokus på mötet mellan kroppar och objekt genom intra-aktion (Lenz-Taguchi 2013). Betydelsebärande är ett förhållningssätt till objekt/rum/teknik såväl som till språk som aktörer (ibid, Olsson 2014) vilka står i ständig dialog med subjektet. Ett intra-aktivt synsätt fokuserar med andra ord hur lärprocesser sker i tillblivande och identitet skapas och omskapas, inte bara i mötet med andra människor utan också i mötet med den materiella världen såväl som med språket. Projektets posthumanistiska ansats medför även en syn på kunskapande och metod som något som utvecklas längs vägen (Olsson: 2014:138, 202) bortom fasta system och sanningsanspråk, vilket inbegriper ett förhållningssätt till deltagande och kunskapande som något som sker ömsesidigt och kollaborativt barn, pedagoger och scenkonstnärer emellan. Utifrån denna teoretiska ansats ser vi också hur projektet kan betraktas som ett inlägg i samtalet om hur förskola/skola och kulturaktörer kan arbeta tillsammans utifrån ett mer processorienterat förhållningssätt, något som vi potentiellt tror kan utveckla både pedagogiska verksamheter och konstnärliga produktionsprocesser inom kulturprojekt med ett starkt samhällsorienterat engagemang.

Inom arbetsprocesserna är dokumentation av olika slag ett avgörande verktyg. Dokumentationen avser leda processen framåt så väl som vi betraktar dokumentationen som ett material till de sceniska produktionernas gestaltning. Inom projektet har vi valt att använda begreppet kreativ dokumentation som ett parallellbegrepp till pedagogisk dokumentation (Lenz Taguchi 2013), som etablerats inom pedagogiska forskningsmiljöer i Sverige profilerade mot Reggio Emilia och posthumanistiska perspektiv på lärande. All dokumentation samt spridning av dokumentation sker givetvis utifrån medgivande från deltagare eller vårdnadshavare.

Litteratur:

Lenz Taguchi, Hillevi (2013) Pedagogisk dokumentation som aktiv agent. Introduktion till intra-aktiv pedagogik. Gleerups.

Olsson, Liselott Mariett (2014) Rörelse och experimenterande i små barns lärande. Deleuze och Guattari i förskolan. Studentlitteratur.