Igår träffade vi barnen på förskolan Motetten i Lindängen för första gången. Vi hade med oss en liten interaktiv upplevelse på  20 minuter – med tyg, ljus och skuggor, genom vilken vi presenterade oss för barnen och pedagogerna, som vi kommer att arbeta med framöver. En del barn är helt döva och teckenspråkiga och andra hörande och teckenspråkiga i olika grad.

Det var mycket lustfyllt och lekfullt och skapade den kontakt och nyfikenhet som vi hade hoppats på! Vi lämnade kvar materialet och en spännande loggbok för dem att fortsätta experimentera även när vi inte är där. Vi dokumenterade det hela genom film och under eftermiddagen tittade vi på filmerna för att se vad som engagerade barnen, för att få svar på frågorna: Vad vi ska utveckla och förbereda till nästa möte? Vilka material har potential för fördjupat utforskande av teckenspråket som scenspråk? Hur ska ska det arrangeras och presenteras för att hålla nyfikenheten och lusten att upptäcka vid liv? Vi kom fram till att det i alla fall inte var nödvändigt att föra in något nytt material, utan att vi snarare skulle fördjupa oss i ljus, skugga och textilier.

Upplevelsen gav också upphov till reflektioner kring att det blev lite olika stämning och känsla av koncentration i rummet vid de två olika tillfällena vi presenterade oss. Vid det första tillfället talade ingen, utan de ord som kommunicerades var med tecken. Det gjorde stämningen mera tät än vid det tillfälle där barnen och pedagogerna även talade en del. Fokuset på den visuella och kroppsliga upplevelsen var vid första tillfället total.

När det gäller vår kreativa process lyftes under eftermiddagen frågor som: Hur går vi vidare rent metodiskt? Hur använder vi vår tid? Hur får vi tid till att fördjupa oss var och en i våra olika kompetensområde, tid att omvandla det som sker i mötet med barnen till komponenter i den föreställning det hela ska leda fram till? Kanske kan inte alla göra allting tillsammans, ta alla beslut gemensamt? I de kommande besöken på förskolan ska vi kanske inte heller komponera något på samma sätt som denna första gång. Och kroppen! Vi får inte glömma kroppen som ett material att utforska på lika fot med ljus, tyg, speglar o.s.v.

 

IMG_8247